Etikettarkiv: Näringsbetingade andelar

Skattemål: Mål nr 438-17

Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Läs hela skattemålet hos Högsta förvaltningsdomstolen där du även har tillgång till de tillhörande dokumenten.

Skattemål:

Skattskyldigheten för ett handelsbolags inkomster när näringsbetingade andelar i bolaget avyttras under beskattningsåret och säljaren dessförinnan tillgodogjort sig inkomsterna. (Mål nr 421-17, Kammarrätten i Stockholms mål nr 6015-15). 

Läs mer om prövningstillståndet hos Högsta förvaltningsdomstolen

Inkomstskatt: Transaktionsförsäkring – Skatterättsnämnden

Lagrum

8 kap. 22 §, 16 kap. 1 § och 44 kap. 13 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande

AO

Motpart

X AB

Förhandsbesked

X AB (Bolaget) får inte dra av utgiften för premien för transaktionsförsäkringen.

Beslut

Bolaget beviljas ersättning av allmänna medel med (…) kr inklusive mervärdesskatt för sina kostnader i Skatterättsnämnden.

Bakgrund


Omständigheterna i ärendet

Bolaget förvärvade under [år] samtliga aktier i Y AB (Dotterbolaget) som i sin tur äger samtliga andelar i ett rörelsedrivande aktiebolag. Aktierna i Dotterbolaget utgör näringsbetingade andelar hos Bolaget.

Med anledning av förvärvet tecknade Bolaget en s.k. transaktionsförsäkring. Försäkringsavtalet innebär att försäkringsbolaget åtar sig att betala belopp motsvarande den skada som Bolaget drabbas av om vissa garantier som säljaren lämnat i det avtal genom vilket Bolaget förvärvade aktierna i Dotterbolaget (överlåtelseavtalet) inte uppfylls.

I försäkringsavtalet anges vilka garantier i överlåtelseavtalet som omfattas av försäkringen. Garantierna avser bl.a. aktierna i Dotterbolaget, säljarens status, att räkenskaperna ger en rättvisande bild av koncernen, att koncernen har de tillstånd som krävs för verksamheten, koncernens tillgångar och skatter. Av försäkringsavtalet framgår vidare att de försäkrade garantierna lämnas av säljaren det datum då överlåtelseavtalet undertecknas och att de refererar till detta datum.

Premien för transaktionsförsäkringen betalades under [år].

Skatteverket beslutade (…), avseende beskattningsåret (…), att inte medge Bolaget avdrag för försäkringspremien. Enligt verket har transaktionsförsäkringen ett direkt samband med aktieförvärvet och utgiften för premien ska därför behandlas som en anskaffningsutgift för aktierna.

Frågan och parternas inställning

Allmänna ombudet hos Skatteverket (allmänna ombudet) vill veta om Bolaget får dra av utgiften för premien för transaktionsförsäkringen.

Allmänna ombudet anser att det finns ett mycket nära samband mellan frågan om en viss inkomst ska tas upp och om en utgift för att skaffa sig inkomsten får dras av. Utfallande belopp på en transaktionsförsäkring ska enligt allmänna ombudets uppfattning inte tas upp till beskattning utan blir skattefri som en del i en vinst eller förlust på andelarna.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande (HFD 2012 ref. 39) funnit att skadestånd som utbetalats till ett bolag med anledning av avtalsbrott mot bolagets dotterbolag ska tas upp även om inkomsten avsett att kompensera för att andelarna i dotterbolaget sjunkit i värde till följd av avtalsbrottet. I rättsfallet var det frågan om en inkomst som egentligen var hänförlig till dotterbolagets löpande verksamhet. Utbetalningen till moderbolaget hade inte något direkt samband med moderbolagets förvärv eller avyttring av andelar i dotterbolaget. Frågan om vilka inkomster som metodologiskt ska hänföras till förvärv respektive avyttring av andelar var inte föremål för prövning i målet.

I det aktuella fallet är det däremot frågan om en inkomst som har ett mycket nära samband med andelsförvärvet. Försäkringens syfte är att Bolaget inte ska drabbas av skada till följd av att andelarna inte svarat mot vad som garanterats i överlåtelseavtalet och således i förlängningen att kompensera Bolaget för att det inte fått en motprestation av det värde som avtalats. Försäkringsavtalet ingås i anslutning till förvärvet och det finns ett omedelbart samband mellan de garantier som lämnas i avtalet och försäkringen. Ett alternativ till att utnyttja försäkringen hade varit att av säljaren begära nedsättning och återbetalning av en del av köpeskillingen. Mycket talar därför för att utfallande belopp bör behandlas som en nedsättning av köpeskillingen.

Vidare visar äldre praxis att vissa inkomster och utgifter har ett så nära samband med förvärv eller avyttring av andelar att de ska beaktas som en del i beräkningen av vinst eller förlust på andelarna. Det står väl i överensstämmelse med denna praxis att hantera ersättning hänförlig till en transaktionsförsäkring inom ramen för kapitalvinstbeskattningen av andelarna.

Eftersom utfallande belopp på transaktionsförsäkringen inte ska tas upp anser allmänna ombudet att utgiften för premien inte ska dras av.

Bolaget anser att utfallande försäkringsersättning ska tas upp i enlighet med HFD 2012 ref. 39 och att utgiften för försäkringspremien därför ska dras av.

Skälen för avgörandet


Rättsligt

Beskattning av försäkringsersättning

Enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten tas upp som intäkt.

Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria enligt 8 kap. 22 §. Detta gäller dock inte till den del ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet.

När näringsbetingade andelar avyttras ska en kapitalvinst enligt huvudregeln i         25 a kap. 5 § inte tas upp. En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp.

Av 44 kap. 13 § framgår att kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och omkostnadsbeloppet. I 14 § anges att med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).

Avdrag för utgifter

Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad.

I förarbetena (prop. 1996/97:154 s. 45) har bl.a. följande anförts angående utgifter i samband med aktieförvärv. Det förhållandet att omedelbart avdrag inte medges för utgifter i samband med förvärv av aktier står i överensstämmelse med god redovisningssed. Det är också i enlighet med hur man i gällande rätt behandlar denna typ av utgifter vid förvärv av andra anläggningstillgångar än aktier. En omedelbar avdragsrätt för kringkostnader i samband med förvärv av aktier skulle avvika från systemet i övrigt.

Skatterättsnämndens bedömning

Frågan i ärendet är om Bolaget får dra av utgiften för premien för transaktions-försäkringen.

Skatterättsnämndens uppfattning är att utgiften för premien för transaktions-försäkringen och utfallande belopp på försäkringen bör behandlas symmetriskt dvs. endast om utfallande belopp på försäkringen ska tas upp till beskattning bör avdrag för utgiften för premien medges.

Enligt 8 kap. 22 § är försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar skattefria. Undantaget från skatteplikt gäller dock inte ersättning som avser tillgångar i näringsverksamhet. I HFD 2012 ref. 39 fann Högsta förvaltningsdomstolen att ersättning som avsett att kompensera ett moderbolag för att aktier i ett dotterbolag sjunkit i värde var skattepliktig. Domstolen ansåg att aktierna i dotterbolaget var tillgångar i moderbolagets näringsverksamhet och att undantaget från skatteplikt enligt 8 kap. 22 § därför inte gällde.

I rättsfallet var bakgrunden till att moderbolaget fick ersättning att dess dotterbolag hade drabbats av inkomstbortfall till följd av avtalsbrott som en motpart gjort sig skyldig till. Det var alltså fråga om inkomstbortfall i dotterbolagets löpande verksamhet och ersättningen utgick utan samband med moderbolagets förvärv eller avyttring av aktier i dotterbolaget.

Ersättning som säljaren av en fastighet erhöll från fastighetsmäklarens ansvarsförsäkring har däremot ansetts ha ett sådant samband med fastighetsförsäljningen att den behandlades som en tillkommande köpeskilling (RÅ 1992 ref. 102). Vidare har omedelbart avdrag inte medgetts för utgifter som ansetts ha ett direkt samband med förvärv av aktier, vilket bör innebära att sådana utgifter i stället har betraktats som en del av anskaffningsutgiften för aktierna (jfr RÅ 1970 Fi 2071, RÅ 1992 ref. 55 I och II, RÅ 1994 ref. 18 samt prop. 1996/97:154 s. 45 f.).

Skatterättsnämnden anser att praxis ger stöd för att vissa inkomster och utgifter kan anses ha ett sådant samband med avyttring eller förvärv av tillgångar att de inte ska beaktas vid den löpande beskattningen utan i stället ska ingå i kapitalvinst-beräkningen när tillgången avyttras.

Den aktuella transaktionsförsäkringen har tecknats i anslutning till förvärvet av aktierna i Dotterbolaget och ska ersätta skada som Bolaget drabbas av om garantier som säljaren har lämnat i överlåtelseavtalet inte uppfylls. De försäkrade garantierna avser tidpunkten för undertecknandet av överlåtelseavtalet. Ersättning som utgår från försäkringen bör mot den bakgrunden anses avse att kompensera Bolaget för att aktierna i Dotterbolaget vid förvärvet inte motsvarat vad säljaren garanterat.

Enligt Skatterättsnämndens mening får utfallande belopp på transaktionsförsäkringen därmed anses ha ett sådant samband med förvärvet av aktierna i Dotterbolaget att de ska behandlas som en nedsättning av köpeskillingen och inte som en sådan ersättning som omfattas av bestämmelsen i 8 kap. 22 §. Varken den omständigheten att ersättningen utgår från en försäkring eller att ersättning kan bli aktuell förhållandevis lång tid efter förvärvet av aktierna föranleder en annan bedömning (jfr RÅ 1992 ref. 102 respektive RÅ 2003 ref. 2).

Utfallande belopp på transaktionsförsäkringen ska därför inte tas upp till beskattning utan ingår i stället som en del i kapitalvinstberäkningen när aktier i Dotterbolaget avyttras. I och med att utfallande belopp inte ska tas upp till beskattning får Bolaget inte dra av utgiften för premien för transaktionsförsäkringen.

Kostnadsersättningen

Bolaget har yrkat ersättning för sina biträdeskostnader enligt reglerna i 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) med sammanlagt (…) kr inklusive icke avdragsgill mervärdesskatt. Allmänna ombudet har i och för sig inte haft något att erinra mot att ersättning beviljas med yrkat belopp men har tagit upp frågan om kostnader för översättning av den aktuella omfattningen kan och bör ersättas. Skatterättsnämnden finner att Bolaget bör medges ersättning med skäliga (…) kr inklusive mervärdesskatt.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser

I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.

Innehållet är automatiskt hämtad från Skatterättsnämnden webbsida. Du kan läsa mer om förhandsbeskedet hos Skatterättsnämnden.se!

Skattemål: Mål nr 438-17

Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Läs hela skattemålet hos Högsta förvaltningsdomstolen där du även har tillgång till de tillhörande dokumenten.

Inkomstskatt: Utdelningsbeskattning vid inlösen – Skatterättsnämnden

Lagrum

23 kap. 2 § och 25 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande

A, B och X AB

Motpart

Skatteverket

Förhandsbesked

 

Inlösen av X AB:s aktier i Y AB med betalning i form av aktier i Z AB medför inte någon utdelningsbeskattning.

BAKGRUND

 

Omständigheterna i ärendet

A och B är syskon. De äger gemensamt Y AB, ett bolag som förvaltar värdepapper och fast egendom. A äger 60 procent av aktierna i Y AB och B resterande del.

Syskonen vill nu dela upp bolaget och dess verksamhet. Efter uppdelningen ska A stå som ensam ägare till Y AB med värden motsvarande 60 procent av nuvarande värde i bolaget. B ska istället indirekt äga tillgångar motsvarande hennes ursprungliga andel av Y AB. Uppdelningen har sin grund i privata förhållanden och syftar till att undvika en mer komplicerad ägarbild i nästa generation.

Uppdelningen ska ske genom ett antal steg, där de inledande transaktionerna redan har genomförts. Under 2015 köpte B samtliga aktier i lagerbolaget X AB och Y AB förvärvade lagerbolaget Z AB. Y AB överlät därefter 40 procent av de värdepapper som fanns i bolaget till Z AB för ett pris motsvarande bokfört värde. Överlåtelsen skedde mot revers. I december 2015 lämnade Y AB två ovillkorade aktieägartillskott till Z AB, dels ett kontantbelopp och dels reversen. Efter tillskotten uppgår värdet på Z AB till motsvarande 40 procent av koncernens totala värde.

I de avslutande stegen av uppdelningen ska B sälja sina aktier i Y AB till X AB för ett pris motsvarande anskaffningsvärdet, plus sparat gränsbelopp. På en extra bolagsstämma i Y AB ska stämman därefter besluta om en minskning av aktiekapitalet i bolaget genom inlösen av X AB:s aktier. X AB ska som ersättning vid inlösen erhålla samtliga aktier i Z AB.

Som ytterligare förutsättning gäller att aktierna i Y AB är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, för syskonen och efter överlåtelsen av aktierna i Z AB kommer också aktierna i X AB att bli kvalificerade andelar för B. Vidare ska Y AB upprätta och lämna en skalbolagsdeklaration med anledning av överlåtelsen av Z AB.

För Y AB:s del gäller att bolaget i sin balansräkning har tagit upp aktierna i dotterbolaget Z AB till bokfört värde, vilket understiger marknadsvärdet. För X AB:s del gäller att bolaget kommer att ta upp aktierna i Z AB till marknadsvärdet, något som sökandena menar följer av BFNAR 2008:1, punkt 2.8.

Frågan och parternas inställning

Sökandena vill veta om inlösenförfarandet kan anses utgöra en sådan överlåtelse som kan medföra utdelningsbeskattning.

Enligt sökandena kan förfarandet inte anses innebära att beskattning blir aktuell för någon av dem eftersom detta avslutande steg i omstruktureringen måste anses vara en bytestransaktion där tillgångarna ska anses överlåtna till sitt marknadsvärde. Det finns därmed inget uttag att beskatta och därför blir inte heller någon utdelningsbeskattning aktuell.

Skatteverket anser inte heller att någon utdelningsbeskattning kan bli aktuell hos någon av de sökande.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Rättsligt

Av 20 kap. 1–2 §§ aktiebolagslagen (2005:551) framgår att aktiekapitalet får minskas bl.a. för återbetalning till aktieägarna och att minskningen kan genomföras med indragning av aktier.

Beslutanderätten ligger primärt hos bolagsstämman (3 §) och utöver visst majoritetskrav (5 §) föreskrivs också ett krav på att ett förslag om minskningen, med visst innehåll, ska upprättas (6–10 §§). Utöver minskningsändamålet ska i förslaget bl.a. anges vilka aktier som ska dras in (7 §) och i förekommande fall uppgift om att inlösta aktier ska betalas med annan egendom än pengar (10 §).

Med kapitalvinst i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst vid avyttring av kapitaltillgångar (25 kap. 3 § IL). Av förarbetsuttalanden (bl.a. prop. 1990/91:54 s. 312) och av praxis (RÅ 2000 not. 38 och RÅ 1997 ref. 43) framgår att inlösen av aktier skattemässigt utgör en avyttring av de aktier som löses in. I 57 kap. 2 § finns en särskild reglering om hur vinst vid minskning av aktiekapital med indragning av aktier ska behandlas. Bestämmelsen, som gäller utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar hos fysiska personer, är inte tillämplig i aktuellt fall.

Av 24 kap. 13 och 14 §§ följer att en aktie som ägs av ett svenskt aktiebolag är en näringsbetingad andel om den är en kapitaltillgång och inte är marknadsnoterad. Att en kapitalvinst på grund av avyttring av en näringsbetingad andel inte ska tas upp till beskattning framgår av 25 a kap. 5 §.

I 23 kap. finns bestämmelser om underprisöverlåtelser som bl.a. innebär, för det fall de villkor som ställs upp i 14–29 §§ är uppfyllda, att någon uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte blir aktuell. Om tillgången överlåts av ett företag gäller vidare att överlåtelsen inte ska medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning (23 kap. 11 §).

Enligt 23 kap. 2 § andra stycket gäller bestämmelserna i kapitlet inte om en kapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. Bestämmelserna om underlåten utdelningsbeskattning i 11 § tillämpas dock när en näringsbetingad andel överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. En förutsättning för det är dock att det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger andel i det överlåtande företaget.

Skatterättsnämndens bedömning

Inledningsvis konstaterar Skatterättsnämnden att inlösen av aktier visserligen utgör en sådan avyttring som aktualiserar kapitalvinstbeskattning. Enligt förutsättningarna i ärendet är emellertid de aktier som ska bli föremål för inlösen, dvs. X AB:s aktier i Y AB, näringsbetingade andelar och någon beskattning till följd av inlösen av aktierna blir därmed inte aktuell för X AB eller dess ägare B.

Den ställda frågan har istället sin grund i en oro över att Y AB:s överföring av aktier i Z AB till X AB kan anses utgöra ett uttag som ytterst skulle kunna medföra utdelningsbeskattning. Denna transaktion skulle enligt sökandena kunna uppfattas som en sådan underprisöverlåtelse där skyddet mot utdelningsbeskattning enligt 23 kap. 11 § inte föreligger eftersom det förvärvande bolaget (X AB) kan sägas äga del i det överlåtande företaget (Y AB).

Utgångspunkten för bedömningen i ärendet är att syskonen vill dela upp Y AB och den verksamhet som bolaget bedriver mellan sig. Av praxis följer att en förutsättning för att t.ex. en uppdelning av en verksamhet ska kunna ske med stöd av bestämmelserna i 23 kap. är att överlåtelser verkligen sker till underpris (jfr RÅ 2008 ref. 52 I–II och RÅ 2009 ref. 85). En förmögenhetsöverföring i annat fall innebär ett sådant förfogande över det överförda värdet att det ska behandlas som en utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget (jfr RÅ 2004 ref. 1).

Av praxis följer vidare att om ett bolag i en uppdelningssituation vid en överlåtelse till ett annat bolag erhåller full kompensation för den överlåtna tillgången är det inte fråga om en förmögenhetsöverföring som en aktieägare i det överlåtande bolaget kan anses förfoga över såsom utdelning (jfr HFD 2016 ref. 35).

Enligt Skatterättsnämndens mening måste man vid bedömningen av Y AB:s överföring av aktierna i dotterbolaget Z AB till X AB beakta att denna har sin grund i en inlösen av aktier. Vidare bör beaktas att X AB såsom aktieägare i Y AB kan sägas ha en fordran på bolaget. Mot bakgrund av att fordran motsvarar värdet på de överförda aktierna blir det närmast fråga om ett slags värdemässigt jämförbart byte. Det kan då inte anses vara fråga om någon förmögenhetsöverföring mellan bolagen. Någon utdelningsbeskattning kan därför enligt Skatterättsnämndens mening inte bli aktuell för någon av de sökande.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.

I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.

Innehållet är automatiskt hämtad från Skatterättsnämnden webbsida. Du kan läsa mer om förhandsbeskedet hos Skatterättsnämnden.se!

Skattemål:

Skattskyldigheten för ett handelsbolags inkomster när näringsbetingade andelar i bolaget avyttras under beskattningsåret och säljaren dessförinnan tillgodogjort sig inkomsterna. (Mål nr 421-17, Kammarrätten i Stockholms mål nr 6015-15). 

Läs mer om prövningstillståndet hos Högsta förvaltningsdomstolen