Inkomstskatt i Sverige består huvudsakligen av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt.
Den kommunala inkomstskatten är i huvudsak proportionerlig, medan den statliga inkomstskatten har progressiva inslag, det vill säga procentsatsen ökar med ökande inkomst.
Inkomstskatten tas i huvudsak ut som källskatt, vilket innebär att den dras från den skattskyldiges inkomst redan innan den betalas ut av arbetsgivaren, som betalar in skattebeloppet till Skatteverket.
Inkomstskatten i den svenska skattelagstiftningen
Skattelagstiftningen i Sverige delar in inkomster i tre kategorier, inkomst från:
* Tjänst
* Kapital
* Näringsverksamhet (lön och utdelning från aktiebolag räknas inte hit)
För varje inkomstslag beräknas ett netto som utgör inkomst minus avdragsgilla kostnader.
Nettot från inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet läggs ihop och beskattas med kommunal och statlig inkomstskatt, allmän pensionsavgift (som dock kompenseras) samt kyrko- och begravningsavgift medan överskottet i inkomstslaget kapital beskattas med en platt skatt på 30 procent.
På överskott av näringsverksamhet betalas också egenavgifter som är en motsvarighet till de arbetsgivaravgifter som betalas på löner.
Till skillnad mot bolagsbeskattningen, kan underskott i tjänst och kapital inte rullas vidare till nästa år och räknas bort från inkomster det året. Underskott i inkomstslaget kapital minskar dock till viss del de övriga skatterna genom så kallad skattereduktion. Den som har stora lån för att finansiera till exempel bostäder betalar därmed mindre total skatt. Detta anses av vissa vara en subvention riktad till främst villaägare och har ibland anförts som ett motiv till att behålla fastighetsskatten.
För juridiska personer finns endast inkomstslaget näringsverksamhet.
Exempel på andra begrepp som används både i skattelagstiftningen och i SCB:s officiella skattestatistik[1] är
* Sammanräknad förvärvsinkomst (inkomst av tjänst + inkomst av näringsverksamhet)
* Taxerad förvärvsinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst – allmänna avdrag)
Skiktgränser
I Sverige finns tre inkomstskattenivåer, den inkomst som överstiger ett visst belopp beläggs med ytterligare skatt.
Varje år räknas skiktgränser, grundavdrag med mera upp enligt speciella regler.
Här redovisas beloppen för 2010:
| 2009 | 2010 | |
| Beskattningsbar inkomst | ||
| Nedre skiktgräns | 367 600 | 372 100 |
| Övre skiktgräns | 526 200 | 532 700 |
| Taxerad inkomst | ||
| Nedre brytpunkt | 380 200 | 384 600 |
| Övre brytpunkt | 538 800 | 545 200 |
| Brytpunkter 65 år el. äldre | 2010 |
| Nedre brytpunkt | 390 500 |
| Övre brytpunkt | 551 100 |
Det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 65 år medför att brytpunkten för 2010 blir något högre för gruppen.
Grundavdrag
| Taxerad förvärvsinkomst | Grundavdrag 2010 |
| -41 900 | 18 000* |
| 42 000-115 300 | 18 000 upp till 32 600 |
| 115 400-131 800 | 32 700 |
| 131 900-334 100 | 32 700 ner till 12 500 |
| 334 200- | 12 500 |
* Upp till 18 000 kronor kan en person tjäna utan att behöva betala inkomstskatt.
Förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år vid årets ingång
| Taxerad förvärvsinkomst | Förhöjt grundavdrag |
| -165 300 | 39 600 |
| 165 400-388 200 | 39 600 ner till 18 400 |
| 388 300- | 18 400 |