Etikettarkiv: Omstrukturering

Skattemål: Mål nr 7238-17

Avdrag för koncernbidrag som lämnas inför en koncernintern omstrukturering vilken leder till att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphör har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Läs hela skattemålet hos Högsta förvaltningsdomstolen där du även har tillgång till de tillhörande dokumenten.

Skattemål: Mål nr 5311–5312-15

Ett moderbolag har medgetts avdrag för ingående mervärdesskatt avseende konsulttjänster som förvärvats i anslutning till avyttring av aktier i dotterbolag under en omstrukturering av verksamheten, eftersom kostnaderna för tjänsterna ansetts ha ett direkt och omedelbart samband med moderbolagets samlade ekonomiska verksamhet

Läs hela skattemålet hos Högsta förvaltningsdomstolen där du även har tillgång till de tillhörande dokumenten.

Inkomstskatt: Koncernbidrag – skatteflykt – Skatterättsnämnden

Lagrum

2 § lagen (1995:575) mot skatteflykt

Sökande

X

Motpart

Skatteverket

Förhandsbesked

 

Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

X ägs till ca 67 procent av Y. Resterande del ägs av Z. X äger samtliga andelar i Å.

(…)

X-koncernen ska (…) delas upp i två delar (…).

Omstruktureringen innebär att Z:s andel i X minskar från ca 33 till 9,9 procent (…) medan Z i stället får en andel direkt i Å om ca 35 procent (…). Exakt fördelning är inte fastställd. Z:s andel i Å kommer dock att understiga 50 men inte 10 procent. Värdemässigt ska Z:s totala innehav inte förändras. Y:s ägarandel i X kommer att lägst uppgå till 90,1 procent.

Omstruktureringen innebär att koncernbidragsrätten mellan Å och X inklusive dessa bolags helägda dotterbolag upphör (…). Däremot kommer det att föreligga koncernbidragsrätt mellan Y och X fr.o.m. beskattningsåret (…).

Vid ingången av (…) hade Å outnyttjade underskott om närmare (…) kr medan X redovisade sådana underskott om ca (…) kr. Därutöver finns skattemässiga underskott i dotterbolag till Å.

Fram till (…) ägdes X helt av Y och underskotten i koncernen har storleksmässigt uppkommit medan det förelåg koncernbidragsrätt mellan samtliga bolag.

Efter den planerade omstruktureringen kommer Å inte att ha behov av underskott av den redovisade storleken. Man överväger därför att fördela underskotten mellan Å och övriga X-koncernen inför uppdelningen genom att en del av underskotten hos Å förs över till X. Det ska ske på så sätt att X lämnar ett koncernbidrag till Å. Koncernbidraget kommer att finansieras genom tillskott från Y eller genom utdelning från Å.

De formella förutsättningarna i 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) för att X ska ha rätt att dra av koncernbidraget är uppfyllda. Resultatet blir att ett underskott flyttas till det bolaget.

Frågan och parternas inställning

X frågar om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.

Bolaget anser inte att så är fallet eftersom omstruktureringen inte görs för att flytta outnyttjade underskott hos Å till X. Om det förfarande som ska bedömas bara omfattar koncernbidraget får dock rekvisiten i punkterna 1–3 i 2 § skatteflyktslagen anses uppfyllda. Rekvisitet i punkten 4 är det emellertid inte.

Det föreligger koncernbidragsrätt mellan X och Å under (…) såväl som för tidigare år. Fördelningen av underskotten hade således kunnat ske när som helst. Att fördelningen görs just nu är en fråga om timing till följd av den beslutade omstruktureringen. Syftet med koncernbidragsreglerna är att skapa utjämningsmöjligheter mellan bolag i samma koncern samt förhindra att underskott som uppkommit i en koncern utnyttjas i en annan koncern. Till skillnad från vad som varit fallet i befintlig praxis kommer inget av de aktuella bolagen att lämna koncernen.

Skatteverket anser att skatteflyktslagen är tillämplig.

Efter omstruktureringen kommer resultatutjämning att bli möjlig i en ny skatterättslig miljö. Företag, främst Y och dess helägda dotterbolag, som inte tidigare kunnat ta del av de i Å upparbetade underskotten får sådan möjlighet. Även X kommer att kunna utnyttja de upparbetade underskotten efter det att möjligheten till resultatutjämning mellan bolagen upphört. Att underskotten uppkommit under den tid Y ägde 100 procent av X och därmed indirekt hela Å förändrar inte bedömningen.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Av 2 § skatteflyktslagen framgår att vid fastställandet av underlag ska hänsyn inte tas till en rättshandling, om

  1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
  2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
  3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
  4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

 

Enligt 3 § ska, om 2 § tillämpas, beslut om fastställande av underlag fattas som om rättshandlingen inte hade företagits.

I RÅ 1989 ref. 31 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att om de formella villkoren för avdrag för koncernbidrag är uppfyllda kan inte ytterligare krav för avdrag ställas upp, såsom att ett koncernbidrag inte får finansieras genom utdelning eller aktieägartillskott eller att bidraget inte får öka ett redan i utgångsläget befintligt underskott hos givaren. En prövning mot skatteflyktslagen kan dock medföra att avdrag ändå inte medges.

Vid den prövningen konstaterade domstolen att transaktionerna med koncernbidrag och aktieägartillskott, vilka antogs vara föranledda av en förestående försäljning av aktierna i det givande bolaget, framstod som praktiskt taget meningslösa om man bortsåg från skatteförmånen. Skatteförmånen ansågs därför ha varit det huvudsakliga skälet till transaktionerna och en taxering på grundval av förfarandet ansågs strida mot grunderna för lagstiftningen.

Även i RÅ 2000 ref. 21 II som rörde en liknande situation ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att skatteflyktslagen var tillämplig trots att nya regler om begränsningar i rätten till avdrag för tidigare års underskott efter ägarförändringar införts. Den aktuella överflyttningen av underskott innebar enligt domstolen i praktiken detsamma som att utjämning av överskott och underskott fortsätter trots att bolagen inte längre ingår i samma koncern. Avdrag för koncernbidrag nekades till den del det medförde att underskott uppstod hos givande bolag.

I RÅ 2009 not. 201 blev bedömningen densamma. Att underskottet ifråga till skillnad från i 2000 års referat skulle behållas inom koncernen föranledde ingen annan bedömning.

Skatterättsnämndens bedömning

Mot bakgrund av praxis kan konstateras att koncernbidragsreglerna inte hindrar att ett koncernbidrag som finansieras genom tillskott eller utdelning dras av hos X trots att det resulterar i att ett redan befintligt underskott hos bolaget ökar. Förfarandet ska dock även prövas mot skatteflyktslagen.

Rekvisiten i punkterna 1 och 2 i 2 § skatteflyktslagen får därvid anses uppfyllda.

När det gäller rekvisitet i punkten 3 är frågan vilket förfarande som ska ingå i prövningen. Om koncernbidraget ensamt är den rättshandling som utgör förfarandet är även rekvisitet i punkten 3 uppfyllt.

Koncernbidraget ingår dock som ett led i den planerade omstruktureringen och kan snarast ses som en konsekvens av denna. Koncernens skattemässiga situation anpassas till den nya strukturen vars formering har andra skäl än skattemässiga. Enligt Skatterättsnämnden bör därför förfarandet i detta ärende kunna omfatta koncernbidraget såväl som den efterföljande omstruktureringen. Skatteförmånen kan i så fall inte antas utgöra det övervägande skälet för förfarandet och skatteflyktslagen är då inte tillämplig.

Det kan också ifrågasättas om rekvisitet i punkten 4 är uppfyllt. Till skillnad från vad som varit fallet i tidigare praxis är det inte här aktuellt med en extern avyttring av bolag efter att koncernbidrag lämnats. Resultatutjämning möjliggörs visserligen i en annan skatterättslig miljö än tidigare men inget av bolagen lämnar Y-koncernen. De aktuella underskotten har också storleksmässigt uppkommit medan det förelåg koncernbidragsrätt mellan samtliga bolag i koncernen. Mot denna bakgrund kan inte ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet anses strida mot syftet med koncernbidragsreglerna.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf. (skiljaktig motivering), Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Olof Sundin (skiljaktig motivering) och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.

I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser (avvikande motivering) deltagit.

Skiljaktig mening

Christina Eng och Olof Sundin är skiljaktiga i fråga om motiveringen och anför med instämmande av Maria Doeser följande.

Vi är oeniga med majoriteten i frågan om rekvisitet i punkten 3 i 2 § skatteflyktslagen är uppfyllt i ärendet. I RÅ 1989 ref. 31 och RÅ 2000 ref. 21 II konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det var transaktionerna med koncernbidrag och aktieägartillskott som framstod som praktiskt taget meningslösa om man bortsåg från skatteförmånen och att skatteförmånen därför fick antas ha utgjort det huvudsakliga respektive övervägande skälet för förfarandet. I RÅ 2009 not. 201 hänvisades till bedömningen i RÅ 2000 ref. 21 II. Mot den bakgrunden är vår uppfattning att det är koncernbidraget samt tillskottet eller utdelningen som möjliggör koncernbidraget som i detta ärende bör anses utgöra förfarandet vid prövningen av rekvisitet i punkten 3. Skatteförmånen får då antas utgöra det övervägande skälet för förfarandet och rekvisitet är alltså uppfyllt.

I frågan om rekvisitet i punkten 4 i 2 § skatteflyktslagen är uppfyllt gör vi samma bedömning som majoriteten. Vi anser därmed, i likhet med majoriteten, att skatteflyktslagen inte är tillämplig.

Innehållet är automatiskt hämtad från Skatterättsnämnden webbsida. Du kan läsa mer om förhandsbeskedet hos Skatterättsnämnden.se!

Inkomstskatt: Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen, skatteflykt

Lagrum

56 kap. 2 § och 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)

2 § lagen (1995:575) mot skatteflykt

Sökande

A

Motpart

Skatteverket

Förhandsbesked

Fråga 1

Bestämmelserna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är inte tillämpliga på aktierna i NYAB.

Fråga 2

Lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen, är inte tillämplig på förfarandet.

BAKGRUND


Omständigheterna i ärendet

A är delägare och verksam i betydande omfattning i X AB. Bolaget har ett [antal] delägare vilka samtliga är verksamma eller någon gång under den senaste femårsperioden har varit verksamma i betydande omfattning i bolaget. X AB är ett fåmansföretag och A:s aktier i bolaget är kvalificerade andelar.

X AB ingår i ett globalt nätverk bestående av ett [antal] […]företag som verkar under varumärket Y. Sedan en tid pågår ett globalt arbete med att försöka reducera antalet […]företag. Syftet med omorganisationen är att få central ekonomisk och juridisk kontroll, starkare ledning, större möjlighet till globala investeringar samt att säkerställa en hög och enhetlig kvalitet i alla länder.

Omorganisationen sker som ett svar på den globalisering av branschen som pågår samt […].

Ett antal medlemsföretag i […] Europa […] avser mot denna bakgrund att skapa en gemensam plattform för ett fördjupat samarbete, förbättrad kontroll och ekonomisk integration. En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag till genomförande av en ny ägarstruktur. Strukturen kommer att omfatta ca [antal] medarbetare och omsätta ca (…) kr.

I ett första steg bildas ett [utländskt företag](Z) i vilket delägarna i de olika […]företagen kommer att vara bolagsmän. Z är delägarbeskattat och motsvarar närmast ett svenskt kommanditbolag. Antalet bolagsmän kommer att uppgå till ca [antal] och samtliga bolagsmän kommer att vara verksamma i betydande omfattning i något av de lokala bolag där verksamheten bedrivs (verksamhetsbolagen). De svenska delägarna utgör ca […] procent av det totala antalet bolagsmän. Z ska äga andelar i verksamhetsbolagen som motsvarar mer än hälften av röstetalet. Resterande del kommer att innehas av de lokala delägarna i respektive land.

Omstruktureringen av den svenska delen görs genom att Z bildar alternativt förvärvar ett NYAB. De fysiska personer som är delägare i X AB erbjuds att förvärva B-aktier motsvarande ca [mindre än 50] procent av rösterna i NYAB genom en riktad nyemission. Z kommer att behålla A-aktierna som motsvarar ca [mer än 50] procent av rösterna. Samtliga aktier i X AB överlåts därefter av delägarna till NYAB för marknadspris. Endast svenska delägare kommer att vara verksamma i NYAB eller i bolag som helt eller delvis ägs av NYAB. De svenska delägarna kommer tillsammans inte upp i en direktägd röstandel i NYAB om mer än 50 procent. Inte heller om man beaktar deras indirekta röstandel i NYAB via Z tillsammans med de tre största ägarna i Z som inte är verksamma i NYAB eller fåmansföretag ägt av NYAB kommer röstandelen överstiga 50 procent.

För att i viss mån kompensera de svenska delägarna, som är de som ansvarar för den svenska verksamheten och som står den primära ekonomiska risken, för det bestämmande inflytande som Z erhåller över de lokala verksamhetsbolagen, däribland X AB, kommer Z att erhålla utdelning på sina aktier i NYAB endast om vinsten överstiger en viss nivå. B-aktierna ska medföra företrädesrätt framför A-aktierna till årlig utdelning av bolagets utdelningsbara vinst med det belopp som bolagsstämman beslutar. A-aktierna ska i övrigt inte medföra någon rätt till utdelning.

Frågorna och parternas inställning

A vill veta om bestämmelserna i 57 kap. IL ska tillämpas vid utdelning eller kapitalvinst på hans aktier i NYAB (fråga 1). Om frågan besvaras nekande vill han ha svar på om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet (fråga 2).

Båda parter anser att NYAB inte är ett fåmansföretag och att utdelning och kapitalvinst på andelarna i bolaget inte ska beskattas enligt 57 kap.

Skatteflyktslagen kan enligt A inte anses tillämplig på förfarandet. Skatteverket anser däremot att skatteflyktslagen är tillämplig. Det övervägande skälet till förfarandet är den skatteförmån som uppkommer. Genom att de svenska delägarna äger B-aktier kommer utdelningen som härrör från deras arbetsinsatser inte att tjänstebeskattas vilket strider mot lagstiftningens syfte.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Rättsligt

I 56 kap. IL finns bestämmelser om vad som avses med fåmansföretag och delägare i sådana företag. Enligt huvuddefinitionen i 2 § 1 avses med fåmansföretag aktiebolag och ekonomiska föreningar där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget. Med delägare i fåmansföretag avses enligt 6 § en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget.

Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag gäller enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 § att om flera delägare själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag, ska de anses som en enda delägare.

Syftet med den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen är att företag som drivs gemensamt av många delägare, som alla arbetar i företaget, ska behandlas som ett fåmansföretag (prop. 1989/90:110 del 1 s. 704).

Enligt skatteflyktslagen 1 och 2 §§ ska vid fastställande av underlag för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt hänsyn inte tas till en rättshandling, om

  1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
  2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
  3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
  4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Efter den planerade omstruktureringen kommer samtliga aktier i X AB att innehas av NYAB. För att A:s aktier i NYAB ska kunna vara kvalificerade andelar krävs att bolaget är ett fåmansföretag enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 §. De delägare eller närstående som är eller har varit verksamma i betydande omfattning i NYAB eller i ett av NYAB helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag ska vid den bedömningen ses som en enda delägare. De personer som är verksamma i och som, direkt eller indirekt, äger andelar i NYAB äger tillsammans inte en röstandel i bolaget som överstiger 50 procent. Av förutsättningarna framgår att även med beaktande av de tre största delägarna i Z, som inte är verksamma i betydande omfattning i NYAB, så understiger fyra delägares andelar 50 procent av rösterna. NYAB är därför inte ett fåmansföretag enligt 57 kap. 3 § (jfr HFD 2017 ref. 1).

Fråga 2

Nästa fråga är om skatteflyktslagen är tillämplig på den omstrukturering som innebär att A:s aktier i fåmansföretaget X AB ersätts av aktier i NYAB.

A har enligt Skatterättsnämndens uppfattning medverkat i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för honom varför rekvisiten i 2 § 1 och 2 skatteflyktslagen är uppfyllda. Även om de övergripande motiven bakom den aktuella omstruktureringen är organisatoriska har den svenska verksamheten strukturerats på ett sätt som medför att 57 kap. IL inte längre är tillämpligt på andelarna samtidigt som de verksamma delägarna fortfarande får den huvudsakliga delen av vinsten. Skatteförmånen kan därför antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet. Även paragrafens tredje rekvisit är därmed uppfyllt.

Det fjärde rekvisitet innebär att förfarandet ska anses strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. När det gäller att bestämma innebörden av lagstiftningens syfte bör detta enligt förarbetena ske med utgångspunkt i bestämmelsernas allmänna utformning och i de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Genom dessa uttryck framhävs att det i första hand är lagbestämmelsernas utformning och inte lagmotiven som ska tjäna som underlag vid prövningen om förfarandet är oförenligt med lagstiftningens syfte (prop. 1996/97:170 s. 39).

Efter omorganisationen kommer X AB indirekt att ägas av ca [antal] fysiska personer. Bolaget utgör då inte längre ett fåmansföretag eftersom aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna, indirekt via NYAB, kommer att ägas av ett stort antal fysiska personer. Utdelning och kapitalvinst på andelarna i NYAB kommer att beskattas enligt bestämmelserna för onoterade andelar i 42 kap. 15 a § IL.

Det förfarande som förändrar ägarstrukturen och som innebär att X AB inte längre uppfyller definitionen av ett fåmansföretag kan enligt nämndens mening inte anses strida mot de aktuella bestämmelsernas syfte. Lagstiftaren har valt att definiera begreppet fåmansföretag med utgångspunkt i det inflytande som andelarnas röstetal ger och inte utifrån ägarandel, rätt till utdelning eller någon annan grund.

Att de delägare som är verksamma i betydande omfattning i X AB även fortsättningsvis kommer att erhålla den största delen av bolagets vinstmedel medför ingen annan bedömning.

Rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen är inte uppfyllt och skatteflyktslagen kan inte tillämpas på förfarandet.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf. (skiljaktig), Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson (skiljaktig), Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell (skiljaktig).

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds (avvikande mening).

I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.

Skiljaktig mening

Christina Eng, Marie Jönsson och Ulla Werkell är med instämmande av Lis Alfreds skiljaktiga i fråga om motiveringen av svaret på fråga 2 och anför följande.

För att skatteflyktslagen ska vara tillämplig krävs enligt 2 § 3 att skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet. Skatteförmånen ska vid en objektiv betraktelse väga tyngre än samtliga andra skäl tillsammans som den skattskyldige har haft för sitt handlande (prop. 1996/97:170 s. 44).

I ansökan har redogjorts för de överväganden som ligger bakom den globala omstruktureringen av Y:s verksamhet. Det framgår bl.a. av ansökan att Z ska äga andelar som motsvarar mer än hälften av röstetalet i de lokala verksamhetsbolag som ingår i den gemensamma strukturen. Även om skattemässiga hänsyn har tagits vid utformningen av den svenska bolagsstrukturen, som för övrigt endast berör ca […] procent av det totala antalet delägare, måste de affärsmässiga och organisatoriska skälen bakom förfarandet, enligt vår mening, anses väga tyngre.

Vi delar majoritetens uppfattning om att förfarandet inte kan anses strida mot lagstiftningens syfte.

Innehållet är automatiskt hämtad från Skatterättsnämnden webbsida. Du kan läsa mer om förhandsbeskedet hos Skatterättsnämnden.se!

Inkomstskatt: Koncernbidrag – Skatterättsnämnden

Lagrum

35 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229)                                                           2 § lagen (1995:575) mot skatteflykt

Sökande

X AB och Y AB

Motpart

Skatteverket

Förhandsbesked

Fråga 1

X AB är ett sådant moderföretag till Y AB och Y AB är ett sådant helägt dotterföretag till X AB som avses i 35 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Fråga 2

Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig på förfarandet.

Fråga 3

Svaret på fråga 2 ändras inte om minoritetsägarna kompenseras för lämnat koncernbidrag till X AB enligt alternativ 1 eller 2.

Bakgrund

                                                                                                    Omständigheterna i ärendet

X AB ingår i en internationellt verksam (…)koncern som driver [enheter] inom ett begränsat antal (…)områden. [Enheterna] är självständiga och drivs i dotterbolag där varje bolag äger och driver en eller flera [enheter]. I flertalet dotterbolag finns minoritetsägare som oftast är nyckelpersoner.

Idag innehar X AB samtliga aktier i dotterbolaget Y AB som äger och driver [ett antal enheter]. X AB överväger nu att låta nyckelpersoner i verksamheten förvärva aktier i Y AB och en omstrukturering är därför tänkt att genomföras. Avsikten är att införa två aktieslag i Y AB. Efter aktiesplit och nyemissioner kommer Y AB att ha (…) aktier varav (…) A-aktier (preferensaktier) och (…) B-aktier (stamaktier). A-aktierna ska enligt bolagsordningen ha företrädesrätt till utdelning med (…) kr per aktie. Övrig utdelning ska tillfalla B-aktierna. Båda aktieslagen ska ge en röst per aktie.

X AB ska vid nyemissionerna teckna sig för samtliga aktier. Därefter kommer nyckelpersonerna erbjudas att förvärva tillsammans maximalt (…) B-aktier på marknadsmässiga villkor.

Vid varje tidpunkt efter nyckelpersonernas förvärv av aktier kommer X AB att äga minst 90,1 procent av aktierna i Y AB. Det ska inte finnas några konvertibla skuldebrev, teckningsoptioner eller andra överenskommelser enligt vilka de formella ägandeförhållandena kan komma att ändras.

X AB:s andel av totala utdelade medel från Y AB kan till följd av uppdelningen i stam- och preferensaktier komma att såväl överstiga som understiga 90,1 procent, beroende på storleken på respektive års utdelning. Det är först vid utdelning överstigande ca (…) miljoner kr som X AB:s andel kommer att understiga 90,1 procent.

I den mån X AB erhåller koncernbidrag från Y AB finns planer på att kompensera minoritetsägarna enligt något av två alternativ.

Alternativ 1 innebär att en del av överskottet i Y AB sparas och att en utdelning sker på B-aktierna där X AB avstår från sin del av utdelningen. Utdelningen på minoritetsägarnas B-aktier ska, i förhållande till respektive akties rätt till utdelning enligt bolagsordningen, motsvara lämnat koncernbidrag till X AB minskat med effekten av 22 procents bolagsskatt.

Enligt alternativ 2 ska det i årsstämmoprotokoll för Y AB antecknas avseende utdelningsbeslut att X AB erhåller sin del i form av koncernbidrag medan minoritetsägarna erhåller sin del i form av utdelning, efter att hänsyn tagits till effekten av 22 procents bolagsskatt.

Utkast på aktieägaravtal mellan aktieägarna i Y AB har getts in. Avtalet innehåller bl.a. bestämmelser om nominering av styrelseledamöter, ärenden som kräver att ägare till minst 95 procent av aktierna når en överenskommelse, skyldighet för nyckelpersoner att erbjuda X AB att köpa dennes aktier om anställningen upphör samt en säljoption för nyckelpersoner och en köpoption för X AB avseende nyckelpersonernas aktier.

Frågorna och parternas inställning

X AB och Y AB vill veta om X AB efter omstruktureringen är ett sådant moderföretag till Y AB och Y AB ett sådant helägt dotterföretag till X AB som avses i 35 kap. 2 § IL (fråga 1).

Om svaret på fråga 1 är jakande, vill bolagen veta om de mot bakgrund av skatteflyktslagen med skattemässig verkan kan lämna koncernbidrag till varandra om övriga förutsättningar i 35 kap. 3 § 1–6 IL är uppfyllda (fråga 2).

Bolagen vill också få klarlagt om svaret på fråga 2 ändras om minoritetsägarna kompenseras för lämnat koncernbidrag till X AB enligt alternativ 1 eller 2 (fråga 3).

Parterna är överens om att X AB är ett sådant moderföretag till Y AB som avses i     35 kap. 2 § IL, att skatteflyktslagen inte är tillämplig på förfarandet och att svaret på fråga 2 inte ändras om minoritetsägarna kompenseras enligt alternativ 1 eller 2. Skatteverket anger som förutsättning för sin inställning i fråga 3 att bolagen delar verkets uppfattning att avdrag för koncernbidrag inte kan göras med mer än faktisk utdelning från Y AB till X AB. Bolagen har bekräftat att de delar denna uppfattning.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Av 35 kap. 3 § IL framgår att ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Med moderföretag avses enligt 2 § första stycket ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som tillhör någon av de associationstyper som anges i bestämmelsen. Med helägt dotterföretag avses enligt paragrafens andra stycke det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket.

Enligt 2 § skatteflyktslagen ska vid fastställandet av underlag hänsyn inte tas till en rättshandling, om

  1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
  2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
  3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
  4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

X AB ska vid varje tidpunkt äga minst 90,1 procent av aktierna i Y AB. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning följer det av lagtexten och praxis (RÅ 2002 ref. 24, RÅ 2004 ref. 87 och RÅ 2007 not. 65) att X AB är att anse som moderföretag till Y AB och Y AB som ett helägt dotterföretag till X AB i den mening som avses i 35 kap. 2 § IL.

Fråga 2

Frågan är då om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.

Vad gäller rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen kan konstateras att syftet med bestämmelserna om koncernbidrag är att skattebelastningen för en koncern inte ska bli större än den skulle ha varit om verksamheten hade bedrivits av ett enda företag. Det har i förarbetena framhållits att en sådan resultatutjämning kan accepteras endast då företagen klart framstår som en enda skattskyldig (se prop. 1965:126       s. 51 f.).

I RÅ 2007 not. 65 ansågs skatteflyktslagen vara tillämplig på ett förfarande som innebar att aktieägandet i ett bolag hade fördelats så att ett bolag innehade 90,9 procent av aktiekapitalet och 64,9 procent av rösterna och ett annat bolag resterande del samtidigt som parterna i ett aktieägaravtal hade slagit fast bl.a. att utdelning skulle ske enligt röstetalet.

X AB:s andel av utdelade medel från Y AB kan komma att understiga 90,1 procent.    X AB kommer emellertid inte i alla situationer att erhålla en sådan mindre andel av utdelade medel. Tvärtom ska bolagets A-aktier ha företrädesrätt till utdelning upp till ett visst belopp och det är först vid utdelning överstigande ett förhållandevis högt belopp som bolagets andel kommer att understiga 90,1 procent. Omständigheterna i detta ärende skiljer sig därmed från dem som var aktuella i RÅ 2007 not. 65.

I aktuellt fall är det inte heller fråga om ett ägande överstigande 90 procent som är avsett att bestå endast under viss tid (jfr RÅ 2002 ref. 24 och RÅ 2006 not. 89). Skatterättsnämnden anser vidare att bestämmelserna i aktieägaravtalet inte ger anledning att ifrågasätta X AB:s formella ägarandel i Y AB.

Ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle mot den bakgrunden inte strida mot syftet med koncernbidragsreglerna. Rekvisitet i 2 § 4 är därmed inte uppfyllt och skatteflyktslagen är alltså inte tillämplig på förfarandet. X AB och Y AB kan därför med skattemässig verkan lämna koncernbidrag till varandra om även övriga förutsättningar för koncernbidrag enligt 35 kap. IL är uppfyllda.

Fråga 3

Svaret på fråga 2 ändras inte om minoritetsägarna kompenseras för lämnat koncernbidrag till X AB enligt alternativ 1 eller 2.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.

Innehållet är automatiskt hämtad från Skatterättsnämnden webbsida. Du kan läsa mer om förhandsbeskedet hos Skatterättsnämnden.se!