Vad är koncernbidragsspärren?
Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte kan kvitta underskott som uppkommit före det beskattningsår ägarförändringen skedde mot koncernbidrag.
När gäller koncernbidragsspärren?
Spärren gäller under det beskattningsår ägarförändringen skedde och de fem följande åren. Därefter kan underskott åter kvittas mot koncernbidrag.
Undantag från koncernbidragsspärren
Underskott kan dock under den tid koncernbidragsspärren gäller utnyttjas mot överskott i verksamheten i den mån det inte består av mottagna koncernbidrag.
Koncernbidragsspärren gäller inte koncernbidrag från företag som redan innan ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.
Om både belopps- och koncernbidragsspärren ska tillämpas gäller att kvarvarande underskott från föregående år först reduceras genom beloppsspärren. På den del som kvarstår tillämpas koncernbidragsspärren.
Om ett företag efter en ägarförändring har ett koncernbidragsspärrat underskott kan det givetvis efter ägarförändringen uppkomma nya underskott. Dessa underskott drabbas inte av koncernbidragsspärren utan kan fritt utnyttjas för kvittning.
Däremot gäller då vid kvittning att det ospärrade underskottet alltid måste utnyttjas först. (Se exempel Koncernbidragsspärrat underskott År 2 på nästa sida.)
Exempel: Ett underskottsföretag blir köpt
AB Y har vid 2010 års taxering ( beskattningsår 2009 ) ett inrullat underskott på 1 000 000 kr.
AB B köpte 100 % av aktierna under beskattningsåret 2009 för 350 000 kr. Både beloppsspärren och koncernbidragsspärren antas vara tillämpliga.
Enligt beloppsspärren kan AB Y vid 2010 års taxering ( beskattningsår 2009 ) få avdrag för inrullat underskott med högst 700 000 kr ( 200 % x 350 000 kr ).
Resterande del, 300 000 kr ( 1 000 000 – 700 000 ), faller bort och kan aldrig utnyttjas.
För den del som kvarstår, 700 000 kr, får avdrag vid 2010 års taxering endast göras med belopp motsvarande
årets överskott exkl. ”spärrade” koncernbidrag.
Förutom vid den ägarförändring som beskrivits ovan är koncernbidragsspärren även tillämplig när ett underskottsföretag, eller moderföretag till underskottsföretag, får bestämmande inflytande över ett annat företag. Vid denna typ av ägarförändring är emellertid inte beloppsspärren tillämplig.
Exempel: Ett underskottsföretag är köpare
AB Z har ett underskott sedan taxeringsåret 2009 på 1 000 000 kr. Man går under 2009 in och köper ett annat företag, AB C, för 350 000 kr.
AB C är ett företag som gått med överskott i många år. Då ett underskottsföretag får bestämmande inflytande över ett överskottsföretag inträder koncernbidragsspärren (dock inte beloppsspärren).
Det innebär att vid 2010 års taxering får avdrag för underskottet 1 000 000 kr endast göras med belopp motsvarande årets överskott exkl. ”spärrade” koncernbidrag.