Inkomstskatt: Fåmansföretag, skatteflykt – Skatterättsnämnden

Lagrum

5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

56 kap. 2 och 6 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

1 och 2 §§ lagen (1995:575) mot skatteflykt

Sökande

A

Motpart

Skatteverket

FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

X AB (X) är inte ett fåmansföretag.

Fråga 2

En tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) medför inte att X ska betraktas som ett fåmansföretag vid A:s beskattning.

BAKGRUND

Omständigheterna i ärendet

Y AB (Y) bedriver verksamhet inom (…). Bolaget är ett helägt dotterbolag till X. A är en nyckelperson i Y och är verksam där i betydande omfattning. Han äger (…) B-aktier i X vilket motsvarar ca (…) procent av rösterna.

X ägdes tidigare helt av B, dels direkt i form av (…) A-aktier med vardera 10 röster per aktie, dels indirekt genom det av honom helägda Z AB (Z) innehav av (…) B-aktier med vardera en röst per aktie.

I januari 2015 bildade B en stiftelse (B:s Stiftelse) genom att avskilja A-aktierna i X och 100 000 kr till en självständig förmögenhet. Stiftelsen har enligt förutsättningarna bildats i laga ordning och äger andelar motsvarande 52,4 procent av rösterna för samtliga andelar i X. Stiftelsen är inte en familjestiftelse.

Enligt stiftelseförordnandet är syftet med stiftelsen dels att säkerställa att X ska kunna bestå för evigt utan att börsintroduceras eller säljas till andra utomstående än nyckelpersoner anställda i Y eller i något annat av X dotterbolag, dels att B:s såväl biologiska som adopterade avkomlingar ska kunna delta i den vidare utvecklingen av X och dess dotterbolag eller kunna antingen studera i den utsträckning som de önskar eller som entreprenörer utveckla egna företag.

Stiftelsen ska främja syftet genom att med bibehållandet av sin rösträttsmajoritet i X verka för att X genom sitt dotterbolag fortsätter bedriva verksamhet som står sig i den globala konkurrensen. Stiftelsen ska vidare verka för att ägandet av X regleras i aktieägaravtal där det som ett minimum bl.a. ingår regler om att

  • Z ska vara skyldig att lämna stiftelsen penninglån utan säkerhet vid emission av aktier i X och att Z i annat fall ska vara skyldig att lämna stiftelsen penninglån utan säkerhet på högst sju inkomstbasbelopp,

 

  • ordföranden i stiftelsens styrelse ska väljas som ordförande också i styrelsen för X och dess helägda dotterbolag,

 

  • Z ska kunna erbjuda nyckelpersoner anställda i Y eller annat dotterbolag att förvärva aktier i X och att Z i ett sådant erbjudande ska informera om att det kan finnas en möjlighet för antingen Z eller stiftelsen att efter ansökan därom medverka vid finansieringen av förvärvet genom ett lån under högst tre år, mot marknadsmässig ränta och med de förvärvade aktierna i X som säkerhet.

Stiftelsens löpande avkastning ska primärt användas för att kunna rekrytera och avlöna en för ändamålet kompetent styrelseordförande till stiftelsen som ska arvoderas med högst sju inkomstbasbelopp per år. B ska vara ledamot i och ordförande för stiftelsens första styrelse. Vidare ska stiftelsen ur den löpande avkastningen utge penninglån enligt ovan samt kontanta bidrag inom vissa ramar tidigast fem år efter grundandet av stiftelsen till B:s avkomlingar som ansökt därom för studier eller vid uppstarten av egna företag.

Den som utses till ordförande får bl.a. inte vara gift eller sambo med eller syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till den närmast föregående ordföranden.

Stiftelsens styrelse äger utan tillstånd av myndighet besluta att ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifterna om styrelse och ordförande samt arvode till dessa så länge B är ledamot i styrelsen och beslutet biträds av minst två tredjedelar av styrelsens samtliga ledamöter. För närvarande är B, hans maka och en av nyckelpersonerna styrelseledamöter.

Stiftelsens aktier i X ger årligen företräde till utdelning upp till ett belopp om 17 inkomstbasbelopp. Därefter har B-aktierna rätt till all utdelning. Stiftelsens aktier i X får inte överlåtas.

I mars 2015 blev tre nyckelpersoner direkt eller indirekt delägare i X genom förvärv av aktier av Z. I mars 2017 blev ytterligare tre nyckelpersoner delägare, däribland A.

Frågorna och parternas inställning

A vill veta om X är att betrakta som ett fåmansföretag efter att stiftelsen blev ägare till mer än 50 procent av rösterna i bolaget (fråga 1).

Om svaret på fråga 1 är nekande vill han veta om X med tillämpning av skatte­flyktslagen ändå kan betraktas som ett fåmansföretag vid hans beskattning (fråga 2).

Enligt A är det av stor vikt för honom att få frågorna besvarade för att han ska kunna förutse skattekonsekvenserna av kommande utdelningar och kapitalvinster på aktierna i X samt för att han ska kunna deklarera dessa på ett korrekt sätt.

A anser inte att X är ett fåmansföretag efter stiftelsens förvärv av aktier motsvarande 52,4 procent av rösterna. Han anser inte heller att X kan betraktas som ett fåmansföretag genom en tillämpning av skatteflyktslagen vid hans beskattning eftersom han inte har medverkat i rättshandlingen som medfört att bolaget inte längre är ett fåmansföretag.

Skatteverket anser att X är ett fåmansföretag även efter att stiftelsen fick det bestämmande inflytandet i bolaget. Stiftelsen är närmast att betrakta som en bulvan för B eftersom han tillsammans med sin hustru fortfarande bestämmer i X och därmed får anses inneha andelarna i X på liknande sätt som ägande. Skatteflyktslagen är inte tillämplig eftersom sökanden inte kan anses ha medverkat i förfarandet. Övriga rekvisit i 2 § skatteflyktslagen är dock uppfyllda.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Rättsligt

Av 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor framgår att Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild får lämna förhandsbesked i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Enligt 56 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, avses med fåmansföretag bl.a. aktiebolag där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget.

Av 6 § första stycket framgår att med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget.

Den nuvarande definitionen av fåmansföretag har sitt ursprung i bestämmelser som infördes år 1976. Företagsskatteberedningen, vars förslag låg till grund för lagstiftningen, ansåg att utvidgningen av fåmansföretagsdefinitionen till bolag med många delägare med självständiga verksamhetsgrenar inte borde kunna kringgås genom att aktierna överförs till t.ex. en stiftelse. Uttalandet, som avsåg i bolaget verksamma personer, kommenterades emellertid inte av föredragande departementschefen (prop. 1975/76:79 se s. 41 och s. 69−74).

  1. Motsvarigheten till bestämmelserna i 56 kap. 6 § första stycket justerades år 1999. Frågan om vad som närmare avses med indirekt ägande eller innehav diskuterades då i förarbetena. Stoppregelutredningen anförde att indirekt ägande genom t.ex. en stiftelse, som saknar ägare, inte kunde föreligga om det inte var fråga om bulvanskap (SOU 1998:116 s. 57 f.), ett uttalande som återkom i propositionen (prop. 1999/2000:15 s. 49).

I RÅ 1976 ref. 75 ägdes vissa aktier i ett aktiebolag av en stiftelse. Stiftelsen var allmännyttig och förvaltades av en särskild styrelse. Dess stadgar kunde inte ändras utan Kungl. Maj:ts medgivande. Aktierna som stiftelsen ägde ansågs inte innehavda av fysiska personer genom förmedling av stiftelsen. Aktierna i det aktuella bolaget var därför inte till huvudsaklig del ägda eller på därmed jämförligt sätt innehavda – direkt eller genom förmedling av juridisk person – av en fysisk person eller ett fåtal fysiska persner. Bolaget var således inget fåmansföretag.

Enligt 1 och 2 §§ skatteflyktslagen ska vid fastställande av underlag för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt hänsyn inte tas till en rättshandling, om

  1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,

  1. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,

  1. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och

  1. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Med indirekt medverkan avses exempelvis att den skattskyldige erhållit förmånen genom en ställföreträdares medverkan eller att den skattskyldige haft påtaglig möjlighet till inflytande på den person som medverkat i rättshandlingen (prop. 1996/97:170 s. 41).

I RÅ 2001 ref. 12 avsåg ett fåmansföretag att emittera ett konvertibelt vinstandelslån i utländsk valuta till vissa anställda. En anställd datakonsult och gruppchef som inte tidigare hade ägarintresse i företaget ansågs inte ha medverkat i förfarandet som i och för sig medförde en väsentlig skatteförmån för honom.

Skatterättsnämndens bedömning

Enligt Skatterättsnämnden är det motiverat att lämna ett förhandsbesked i de aktuella frågorna avseende A:s beskattning då det kan anses vara av vikt för honom. Ett förhandsbesked rörande fråga 1 får dessutom anses vara av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Fråga 1

B:s Stiftelse har enligt förutsättningarna bildats i laga ordning. Det innebär bl.a. att stiftelsen är en juridisk person, att dess ändamål inte kan ändras utan tillstånd av Kammarkollegiet och att stiftelsen står under tillsyn av länsstyrelsen.

Av handlingarna framgår inget annat än att stiftelsen är den verklige ägaren till de (…) A-aktier i X som avskilts dit, och att den t.ex. innehar rätten till den utdelning som följer med aktierna. Stiftelsen har i sig inga ägare och enligt Skatterättsnämndens mening kan inte B anses äga de aktuella aktierna eller inneha dem på liknande sätt. X är därför inte ett fåmansföretag enligt 56 kap. 2 § IL.

Fråga 2

Den omständigheten att X inte är att betrakta som ett fåmansföretag kan sannolikt medföra en väsentlig skatteförmån för A. A-aktierna avskildes dock till B:s Stiftelse innan A blev aktieägare i X och han kan inte anses ha medverkat i det förfarandet. X är därmed inte heller med tillämpning av skatte­flyktslagen att betrakta som ett fåmansföretag vid A:s beskattning.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.

I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.

Innehållet är automatiskt hämtad från Skatterättsnämnden webbsida. Du kan läsa mer om förhandsbeskedet hos Skatterättsnämnden.se!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.